FRÅGOR OCH SVAR

Från 2023 justeras beloppen i Riksminimitariffen (RMT) i enlighet med de förändringar som sker i kollektivavtalen, vilket oftast är detsamma som industrimärket, dvs samma löneökningar som övriga arbetsmarknaden.

RMT ska ju fungera som vägledning för musiker och arrangörer så att man tillämpar villkor som inte underskrider de som gäller enligt kollektivavtal. Samtidigt ska man ha i åtanke att det innebär en grov förenkling att få ner hundratals kollektivavtalssidor till några rader på att A4-ark. Vid renoveringen av RMT 2022 så använde vi de ersättningsvillkor som är framförhandlade mellan Musikerförbundet och Svensk Scenkonst och avser situationer där frilansande musiker med färdigrepeterad repertoar anlitas för offentligt framträdande. Den tidigare lägre siffran riskerade helt enkelt att leda till för låg ersättning.

Det går inte att på förhand säga hur höjningarna kommer att se ut eftersom Musikerförbundet förhandlar dessa frågor med arrangörer och arbetsgivare för att hitta rätt nivå på löneutvecklingen. Musikerförbundets ambition är att gagerna ska följa löneutvecklingen i samhället i stort. Det brukar innebära omkring 2-3% löneökningar årligen.

Nivåerna i Riksminimitariffen (RMT) är hämtade ur de kollektivavtal som vi har förhandlat fram tillsammans med våra motparter. Musikerförbundet har kollektivavtal med Svensk Scenkonst, SVT, SR, UR, Skansen, Visita, Folkets Hus och Parker och en hel del enskilda arrangörer och kulturföreningar. Musikerförbundets dörr står alltid öppen för den arbetsgivare eller arrangör som enskilt eller tillsammans med andra vill göra ett allvarligt menat försök att hitta fram till rimliga villkor som passar deras del av branschen.

De arrangörer och musiker som tillämpar ersättningar som ligger över den ”nya” nivån behöver inte göra någonting annat än att hålla ögonen på detta inför framtiden. De musiker och arrangörer som idag ligger under den ”nya” nivån gör klokt i att inför framtiden anpassa sig till rätt läge. Hur lång en sådan omställningstid är går inte att svara på exakt, men vi menar att både musiker och arrangörer bör ta ett gemensamt ansvar för att inom en överskådlig tid successivt komma upp i rätt nivå. Den arrangör som redan idag har utrymme för detta bör justera nivåerna direkt, medan arrangörer med mindre marginaler kan behöva mer tid på sig.

Har du ett avtal med den ”gamla” nivån så kan du försöka förhandla om den, men ingångna avtal gäller. Arbetar du på en arbetsplats med kollektivavtal och den kollektivavtalade ersättningen är högre än vad ni har enats om så kan du som är medlem med förbundets hjälp begära att få rättelse.

Det är nytt att vi redovisar ett övre ankare i Riksminimitariffen (RMT). Kollektivavtalen anger ju inte vad som är högsta tillåtna ersättning, eftersom det inte finns någon sådan gräns, utan anger istället vilken nivå arrangören inte får underskrida. För att RMT ska kunna hjälpa branschen till att orientera sig till rätt nivå så har vi genom SCB:s lönestatistik och vår egen kartläggning identifierat siffror som får tjäna som ett övre ankare. Här finns anledning att påminna om att det är många faktorer som påverkar gagenivån. Exempelvis typ av spelning, arrangör, kändisskap, hur etablerad man är etc. Dessa siffror ska således inte läsas som en absolut sanning, utan snarare något att referera till och kanske sträva efter.

Avsikten med det övre ankare för konserter eller andra engagemang är att redovisa ett genomsnitt på de gager som ligger i ett kluster ovanför kollektivavtalets lägstanivåer.

I tariffen från 2022 så angavs detta som ett branschgenomsnitt. Vi har valt att ändra det ordet eftersom det inte riktigt beskrev det vi försökte beskriva

Även om en musiker så bara spelar 20 minuter så går det åt många timmars arbete som publiken aldrig ser. Det handlar om förberedelse så som egen övning, ej schemalagt repetitionsarbete, instrumentvård och -inköp, packa i och ur, rigga, soundcheck, kontakter med arrangörer och kollegor. Det är svårt att i ett generaliserat upplägg bli väldigt precis kring exakt vad som ingår vid varje enskilt tillfälle, eftersom varje arrangemang har sina specifika förutsättningar. Men utslaget över tid så är vår bedömning för nu att för den ersättningen kan ingå upp till 4 timmars arbete på arbetsplatsen. Det betyder att du behöver bokas in för i snitt 12 sådana spelningar per månad för att uppnå den lägsta gränsen för månadslön i våra kollektivavtal. Dvs i snitt 3 sådana arrangemang per vecka. Det är också ungefär samma nivå som krävs för att kvarstå inom Musikalliansen.

Nej. Det som har hänt är att vi har delat upp ersättningen för arbetet och ersättningen för nyttjandet. På baksidan av Riksminimitariffen (RMT) finner du att ett nyttjande i en licensperiod om 6 månader ska ersättas med ett påslag om 33% av grundgaget.

Grundgaget anges under ”andra arrangemang”. Ett belopp för upp till 4 timmar och därefter ett belopp per påbörjad halvtimme. Det sammanlagda gaget ska sedan ökas med 10%. Beräkningen bygger på att du spelar in max 5 minuter färdig musik per ersatt timme. Dvs om du ska medverka på 20 minuter musik så ska du ha betalt för 4 timmars arbete + 10%.

Som repetitör ackompanjerar du någon annan som övar inför dennes framträdande. Med Repetition ”repgage” avses att du medverkar vid repetition när du sedermera själv också ska delta i framträdandet. 

Repgaget är lägre, eftersom det så småningom även tillkommer ett gage för själva framträdandet, men fortfarande tillräckligt högt för att landa i en försvarbar dagsinkomst utifrån tesen att repperioden är lite mer sammanhållen och att repetitionstillfällena förutsätts förläggas till tider som inte konkurrerar med spelningar. Repetitörens gage är något högre då det inte tillkommer någon ytterligare ersättning på grund av att du inte deltar vid själva framträdandet. 

En musiker som uppträder själv, utan musikaliskt ljudande (spelande eller sjungande) kollegor kallar vi för ”ensammusiker”.

Begreppet ”stämledare” kan ha olika innebörd i olika tradition, men några delar som kan hjälpa till att ringa in begreppet är om det finns flera musiker som spelar samma instrument och en av dessa har ett överordnat ansvar för t.ex. hur instrumentgruppen låter tillsammans. Om det enbart finns en musiker i sin ”stämma” så är den stämledare.

En ”solist” har en framträdande roll i uppträdandet, t.ex. genom att annonseras i marknadsföringen.

Den som återkommande arbetar med korta anställningar drabbas ofta av perioder utan inkomst över huvud taget därav behöver ersättningen vara högre för en kortare anställning för att kompensera för detta. Principen är densamma som gagesättningen för enstaka, respektive serieframträdanden. 

Kom dock ihåg att det inte finns något som säger att man måste sänka lönen efter en viss tid. Medellönen i Sverige är enligt SCB (2022) 37 100 kr. Dock skiljer sig lönen mycket åt mellan olika yrken. Musikernas medellön är enligt SCB (2021) 36 400 kr och även inom musikerbranschen så kan det skilja mycket, men om det inte finns några starkt talande skäl från att avvika från medellönen så kan det tjäna som riktmärke vid lönesättning.

Syftet med reseersättningen är att den ska täcka kostnaderna för att färdas till och från spelstället. Så att kostnaderna för resan inte belastar den överenskomna arbetsersättningen – gaget. Därför måste resekostnaderna täckas fullt ut. Vi använder en framförhandlad schablon om 35 kr/mil för att täcka såväl kostnader för drivmedel, skatter, försäkring, service, underhåll mm. Skatteverkets schablon om 18,50 kr/mil utgör en del av denna ersättning. Dvs en del av ersättningen är skattefri. Dock kan det vara så att er resa behöver ske på ett annat sätt vilket medför ökade resekostnader. T.ex. för annan typ av turnéfordon. Då är det viktigt att ni enas om reseersättningens storlek på förhand. Detsamma gäller om resa sker på annat sätt, t.ex. med tåg eller taxi. Även då ska de faktiska resekostnaderna betalas av arrangören.

Samma princip gäller kostnader för logi och tekniks utrustning. Utöver den schabloniserade instrumentersättningen som ska täcka dina kostnader för att ha med eget instrument, så ska arrangören täcka kostnaden för tillhandahållande av teknisk utrustning. T.ex. förstärkare, sånganläggning mm.

Kostnader för logi hanteras på samma sätt. Om spelningen medför kostnader för att sova kvar så ska arrangören ta de kostnaderna, utan att göra avdrag på gaget.

Utöver arbetsersättningen ska arrangören betala de kostnader som är förknippade med ditt huvudinstrument. I riksminimitariffen är de formulerade som ett påslag på mellan 1-3%. Förutom för harpa och trumset och annan teknisk utrustning vilka är så otympliga att de föranleder en högre ersättning. I dessa fall får man använda sig av en marknadsmässig kostnadsberäkning, dvs neutralt i förhållande till vad det skulle kosta för arrangören att hyra detta av en kommersiell part.

Våra arvodesrekommendationer i riksminimitariffen gäller alla musiker som spelar live, det spelar alltså ingen roll om musikern har en utbildning eller inte i bagaget, utan detta är vad vi anser är en rimlig lägstanivå att lägga sig på vid musikengagemang.

Finns det särskilda skäl som motiverar behovet att göra undantag från dessa nivåer så uppmanar vi arrangören att ta kontakt med Musikerförbundet för att undersöka förutsättningarna för att hitta samsyn i frågan.